I helgen har vi haft besök av Frida och hennes katt Ella. Då det var ett tag sen hundarna och Ella träffades, så vi var på vår vakt så inget skulle hända.
Till en början tittade dom på varandra på håll. Ella kikade fram runt hörnet från Fridas rum, men när hon såg någon av hundarna sprang hon raskt in igen. Jippie tyckte Ella var lite läskig och gick inte fram utan kikade även hon på håll. Bella där emot ville gärna hälsa. Betedde sig som om det vore en valp hon hade framför sig. Visade alla vänliga signaler hon kunde och gnydde: – välkommen lille vän.
Efter någon timme så kom Ella ut ur rummet och dom nosade på varandra alla tre. Där efter var det som om dom var som vänner som känt varandra i evigheter. Alla viste sina platser och vi kunde känna oss lugna. Tänk att det kan vara så enkelt ibland.
